MYSTISK FUGL

Siste:
En rekke tilbakemeldinger tyder på at dette kanskje var en åkerrikse hunn.
Se nederst på siden.

Ved Holden Fjellgård (N 64 03 29 E 12 55 35) i Snåsa kommune i Nord-Trøndelag, bare et par km fra grensa til Sverige, ble en ubestemt fugl hørt i perioden 17.07-20.07.99 Se kart og beskrivelse over Holden Fjellgård her.
	Utsikt utover Holderen fra gården. (TSØ)

BIOTOP:

Graseng på gammel fjellgård 440 meter over havet. Enga har ikke har vært slått eller beitet på i år. Høyde på gresset var 1/2 - 1 meter. Enga var tørr bortsett fra litt fuktig mark i et område på 4-6 m2 der fuglen satt. Der var det innslag av mere fuktighetskrevende planter dominert av Marikåpe (Alchemilla sp.). Det var ikke fuktigere enn at du så vidt ble våt med joggesko. Enga er omkranset med bjørkeskog med innslag av vierkratt. Ca 50 unna ligger fjellvatnet Holderen (Holdern). Strandsonen mot vannet er av stein. Rundt Holderen dominerer granskog, noen myrer og høyere fjell. Mot vest er det en fjellkjede på ca 1000 moh. Holderen renner ut i Torrön og videre ut i Storsjövassdraget mot sørøst.

Fuglen satt i overkant av midten på bildet. (TSØ)

LYD:

Vi fikk tatt lydopptak av fuglen ved hjelp av videokamera. Det er en del bakgrundstøy på opptaket, som skyldes motoren i videokameraet, men lyden av fuglen kommer tydelig frem slik som den var.
Rekkevidden på lyden var max. 2-400 m.

Lydfilene kan du laste ned her:
rikse3.wav (406 kB) ukomprimert.
rikse8b.wav (148 kB) Samme fil, men komprimert med litt tap av lydkvalitet.

Den ble hørt syngende på under 10 meters avstand. Da kunne også en brusende lyd fra fjærene/vingene høres etter hvert skrik.
Fuglen var aktiv i perioden kl . 00.30 - 04.00. Ingen andre lyder ble hørt de 3 nettene den var aktiv.

OPPFØRSEL:

Fuglen sang intensivt helt til vi kom på ca 10 m avstand. Den trykket meget hard og det var umulig å se fuglen i gresset. 2 ganger smatt den mellom beina på oss istedenfor å fly i nettet som var plassert ved fuglen. Den startet med syngingen igjen bare et par minutter etter at den ble forsøkt skremt i nettet.
1. gang fra samme sted. (Den flyttet seg ikke da vi passerte den på max 1 m avstand.)
2. gang gikk den faktisk over foten på undertegnede før den fløy opp et par meter bak oss. Den landet etter 20-30 m. og startet å synge der etter noen minutter.
3. gang gikk fuglen først mot nettet (vi såg det rørte seg i gresset) men den stoppet ca 1 m unna for deretter å smette mellom beina på oss igjen. Den begynte å skrike ca 10 meter bak oss etter ca 1 min. Da ble det ikke gjort flere fangstforsøk pga. at fuglen satt i et bjørke/vierkjerr.

Vi hadde ikke lyd tilgjengelig.

UTSEENDE:

Den ble sett i flukt en gang fra ca. 2 meters avstand. Flukten var typisk rikselignende med hengende ben. Fuglen virket svært liten. Til sammenligning har to av observatørene vært med på merking av to åkerrikser (Crex crex) den siste uka før dette. Denne fuglen var betydelig mindre enn åkerrikse. Kanskje ned mot halve størrelsen. Spesielt vingene virket kortere. Fuglen var trolig mørk brun. Ingen spesielle kjennetegn i fjærdrakten ble registrert. Beina var trolig lysere enn kroppen (?). Fuglen ble sett ca kl. 03.00 slik at lysforholdene var dårlige.

En rugde (Scolopax rusticola) fløy også i nettet under fangstforsøket slik at vi fikk sammenlignet størrelse under samme lysforhold og avstand. Rugda var også meget større enn den ubestemte fuglen.

VÆRFORHOLD:

Været var halvklart og vindstille, ca 10-15 grader C. De siste dagene var det godt og varmt sommervær i området.

OBSERVATØRER:

Ole Vollan, Per Årmo, Kolbjørn Vollan, Anders Sørhuus, Inge Storholmen, Olav Vollan, Trond Sørhuus og Halvor Sørhuus. De fire sistnevnte er medlemmer av NOF og styremedlemmer av NOF Verdal lokallag. Sistnevte har A-lisens for ringmerking av fugl. Flere fugleeksperter kom til Holden natt til 21.07, men da ble fuglen ikke hørt.
	Halvor Sørhuus, Anders Sørhuus og Olav Vollan på trappa ved Buret. (TSØ)

TILBAKEMELDINGER:

26.07.99

Vi har fått tilbakemelding om denne lyden fra Sven Larsson i Sverige der en ubestemt fugl ble hørt i -92.
Sakset fra Brevduvan: Häromdagen dök det upp ett brev på Brevduvan från Norge som behandlade en ett märkligt läte från en "rikse". När jag hörde på inspelningen slog det mej direkt att den på många sätt liknade ett läte som jag och Stieg Carlsson spelade in i maj -92 vid Dybottnen, en vänervik på Segerstad väster om Karlstad. Under några majnätter spelade en fågel ihärdigt från en biotop som innehöll långt tuvigt gräs genomflutet av ett stort vattenfyllt "krondike". Ingen såg fågeln och det gick inte att avgöra om den höll till i gräset eller i diket. Det har gissats på flera vanliga arter (med avvikande läte), men någon säker bestämning har aldrig gjorts. Kanske någon av Brevduvans läsare kan skingra mystiken. Inspelningen som är gjord av Stieg Carlsson finns här:
http://www.xpress.se/~jani0084/lyssna/

Fra Bård Nyberg:

TJODELIHEI!
Riksa di høres ut som trane/fjellvåk-hybrid.
Vannrikse?

Fra Morten Kersbergen:

Jeg fikk linken av Bård Nyberg i går. Har selv hørt på lyden, men blir ikke særlig klok på den for å si det mildt.Utifra det jeg har hørt på lyden dreier det nok ikke seg om en sumprikse iallefall.Den er altfor natalisk for det. Dessuten er lyden på sumprikse mer qwek...qwek.qwek... kwa-kwa-kwa lignende lyd. Når det gjelder hunnen til sumpiksa minner den mye om vannrikse hunnen. Har selv hørt hunn av vannrikse i år som vi stusset over men den hadde en tre-stavelses lyd kwek,kwek kwerrrr lyd. Men dette viste seg å være en uparte vannrikse.
Når det gjelder deres fugl er jeg i tvil hva det er for noe, tviler også på at det dreier seg om sivhøne. Sivhøna bruker som oftest å komme med andre lyder i tillegg til de lydene som kan minne om sumpriksa.
Det jeg ville ha gjort er å legge den ut på Brevduvan, svenskene har jo hatt 3 sumprikser i år. Så tror nok at det er noen i sverige som kan svare på hva det er for noe.
Det kan jo dreie seg om en syk sumprikse, men ikke vet jeg.
Ønsker dere iallefall lykke til.
M.v.h
Morten Kersbergen
kersberg@online.no

29.07.99:
God kväll i värmen

Stieg Carlssons inspelade läte från Karlstad -92 som finns på sidan http://www.xpress.se/~jani0084/lyssna/ har har inte medfört någon större flod av artförslag. Är det olösligt? Jag har på skoj kombinerat ett läte från karlstadfågeln och den aktuella "norgeriksen" som finns väl beskriven på sidan http://bedrift.kvalito.no/~halvor/nof/news/birdsp.shtml . Finns det likheter? Lyssna gärna på den manipulerade inspelningen också på sidan http://www.xpress.se/~jani0084/lyssna/ , som är gjord efter förra brevet.

Mvh 
----------------------------------------------------
Sven Larsson 0155
http://www.xpress.se/~jani0084/

29.07.99:
Witherby (The handbook of British Birds) beskriver ett kornknarrläte som förefaller stämma mycket väl in på ljudupptagningen. Bilden verkar helt OK som kornknarr.

Olle Mauritzon
SE-195 96 Skånela Prästgård
Arb/Work +468-590 382 48, Bost/Home +468-590 381 18

07.08.99:
Två inspelningar av okända upphovsmakare har nyligen rapporterats på
Brevduvan och Fuglenett. De båda lätena kommer uppenbarligen från samma
art, så annorlunda och lika är de trots allt.

På Sture Palmérs och Sveriges Radios EP-skivor från 1960-talet finns en
inspelning av ett läte hos kornknarr, som direkt får mig att koppla
samman dessa tre inspelningar till samma art, dvs kornknarr. Skillnader
i längd, betoning mm finns, men likheterna är ändå slående. I texten
till skivan beskrivs detta som kornknarrens ”mycket sällsynta jamande
läte”.

I vanliga fälthandböcker hittar man inget om de olika lätesyttringar
kornknarren har, utöver sitt typiska  ”crex-crex”, inte ens i nya HBI
(Beaman & Madge) eller i den ännu färskare Fågelguiden (Svensson).  BWP
(Cramp et al) och Handbuch der Vögel Mitteleuropas tar upp en rad läten,
nya Handbook of the Birds of the World likaså och för all del även Svein
Haftorn i Norges Fugler. En brevskrivare hänvisar också till Witherby`s
The Handbook of British Birds. Kanske är det läte som i BWP beskrivs som
”growling-squeal” av samma kategori som de tre inspelningarna.

I lite äldre svensk litteratur beskriver Erik Rosenberg i Fåglar i
Sverige ett jamande ”mjouh”, som säkerligen avser detta läte. Lätet
beskrivs också av Rosenberg i Våra Fåglar i Norden, av Gustaf Rudebeck i
Våra Svenska Fåglar i Färg (”ett svagt jamande”) och i Svenska Djur,
Fåglarna (red. Svärdson & Durango) kan man läsa att  kornknarren har
”ett stort antal svagare och mindre kända smackande, kväkande och
jamande läten.”

Mitt tips är att alla tre inspelningarna är varianter på ett av
kornknarrens läten. Varför den låter höra detta läte, och varför
(uppenbarligen) så sällan, avsår jag att sia om.
Och den som inte tycker att lätena är ”jamande” får väl skylla på sin
katt....

Hälsningar
Jan A.
Ulricehamn

07.08.99:
Hej duvor och kornknarrar.

Den 7 juni 1988 var undertecknad tillsammans med Sigvard Svensson, Inger Nilsson och Anders Hansson vid Lunds reningsverk vid 23-tiden. Anledningen var att Anders föregående kväll hört ett märkligt läte som rimligen kom från en fågel. När vi anlände hörde vi fågeln från en låg vall intill en damm. Lätet var tvåstavigt, ganska rappt och med gnällig ton: dyyyth - dyyyth. Lätet avgavs med samma rytm som en kornknarr brukar crexa vilket vi kommenterade utan att för den delen våga påstå att det var en kornknarr. Efter flera minuter kom en kort paus på 4-5 sekunder och så var den igång igen. Vid några tillfällen yttrades ett utdraget klagande jamande djyyiiyyth med gnälligt tonfall (i viss mån påminnande om kattugglegnäll i tonen). Vi kunde rakt inte identifiera lätena. Vi hade vilda associationer och nämnde även kornknarr med tanke på rytmen i framförandet. Sigge spelade in lätet (på en enkel bandspelare typ fickminne om jag minns rätt).

Snabbt hem till Anders och kolla litteratur och skivor utan resultat. Då ringde vi och väckte stackars Erik Hirschfeldt som dock sömndrucken inte kunde hjälpa oss med lätet vi spelade upp på telefonen. Efter ett nytt besök på lokalen ringde vi till Club 300:s svarare och spelade upp lätet. Nästa morgon ringde Staffan Rodebrandt (som skötte svaren på den tiden) och berättade att det helt enkelt var en kornknarr vi lyssnat på. Staffan har ju som bekant en gedigen erfarenhet av kornknarr på Öland. Så var det med den saken.

De läten som vi kunnat lyssna på genom brevduvans försorg dvs. Stieg Carlssons inspelning från Karlstad 1992 och den s.k. "norgeriksen" har stor likhet med det jamande utdragna lätet vi hörde under den varma sommarnatten 1988. Hur lika det låter kan jag dock inte uttala mig säkert om då jag bara har minnet att förlita mig till och det är ju inte det bästa. Min fältanteckningsbok går bra att läsa men den kan man tyvärr inte lyssna på. Mina lätesbeskrivningar "dyyyth - dyyyth" och "djyyiiyyth" är angivna precis som jag noterade dem för elva år sedan.

Hoppas jag kunnat bringa ytterligare ljus över de mystiska lätena
Lars 0053


Lars G R Nilsson
Kämpagränden 21 B
224 76 LUND
Tel: 046-120 180

12.08.99:
Hejsan brevduvor

Appropå kornknarrar.

Det finns ett avvikande läte hos kornknarr, men det är inte hanen som
presterar detta utan - hör och häpna - honan. Ottenby med Richard Ottvall i
spetsen har studerat knarrarna i Ås och Ventlinge socknar i över 5 år.
Sammanlagt har ca 100 knarrar fångats, och många av dessa har sedan
studerats med hjälp av radiosändare.

För två år sedan hittade Richard två skumma knarrar i en trädaåker vid
Träby. Dessa lät helt annorlunda än vanliga knarrar. Dels hade de ett till
takten överensstämmande läte men med annan klang, svagare och mjukare mer
jamande (som fiskmås), dels ett annat när de blev riktigt upphetsade som var
som en fallande jamande stege av toner, även den fiskmåsartad i tonen. Ett
av dessa djur fångades in och visade säg vara en HONA.

Jag tror att detta har publicerats i nån tidskrift (eller ligger inne för
publicering).

Hoppas att dimmorna skingrats för alla undrande,

mvh Jonas Waldenström

14.11.00

På brevduvan etter en forespørsel om lyd på kornknarr:

Hej,

På Värnamo Fågelklubbs sidor fanns en länk till ett gnälligt kornknarrläte. Länken är borta men filen finns kvar och nås genom http://hem.passagen.se/vafk/kornknarr.wav

Hälsningar
Kent Öhrn

Alle forslag på art kan sendes til Halvor Sørhuus